och det tänker jag skriva om här.. För att lätta på hjärtat. Kanske hitta nån i samma sits , dela tankar? Ja vet inte...

Det började egentligen förra året.. Hon fick feber och var sjuk hela tiden, ont i halsen, öm i kroppen.. ja som vilken influensa som helst. Men hon blev nog bra några veckor om jag inte minns fel. Hon sa hela tiden att hon mådde dåligt och jag tyckte väl att " Jaja, men det går över". Men i februari blev hon sämre och sämre.Körtlarna svullnade upp och dom var verkligen stora.. Så jag körde henne till sjukhuset ( Närakuten ). Där hon träffade en läkare som tittade ner i halsen på henne och tog en blodsänka på henne. Körtlarna nonchalerade han helt och hållet trots att dom var gigantiska på halsen och gjorde jätteont på henne.Men nej nej, det var bara att gå hem och ta en halstablett och en KONJAK!  Hon skulle vänta ut det en månad och då skulle det säkert vara borta sen.

Jag körde hem henne, hon kände inget förtroende alls för den läkarn och tyckte att dom i alla fall kunde tagit ett blodprov.. Hon mådde fortfarande väldigt dåligt..

Jag fortsätter imorgon...